Taraweeh bönen – En ond innovation eller en välsignad sunnah?

Taraweeh prayers in Al Aqsa Mosque in the second night of Ramadan. August 2 2011. Sliman Khader.

Del 1: Varför anklagas Umar för att ha etablerat taraweeh?

Fred vara med er kära läsare. Den här artikeln ska kortfattat diskuterara och förklara Taraweeh bönen. Taraweeh som ni alla vet om är en frivillig nattbön som utförs under Ramadan efter de obligatoriska bönerna och innan fajr dagen efter. Bönen kallades inte för ”Tarawih” under profetens tid utan fick de namnet av senare muslimer.

Den andra khalifen i Islam Umar ibn al-Khattab är anklagad av shias för att hittat på denna ”hemska” tradition. Umar må Allah vara nöjd med honom anses av shias att vara en ondskefull man vars mål i livet var att förstöra Islams pelare, försvaga och sudda ut den sanna läran inom religionen. Men han anses av den övervägande majoriteten av muslimer genom alla tider att vara en nobel och en religiös troende Muslim med många goda gärningar, så hur är det här logiskt? Enligt shias så visade Umar Islam på utsidan men inuti var han en självisk hycklare.

Den första punkten vi måste diskutera är anklagelserna om att han var en hycklare. Vårat argument som Ahlul-Sunnahs är: Varför skulle en ond och självisk person gå utanför sin väg för att uppmuntra folk att be extra under månaden Ramadan? Från det vi förstår baserat på Koranen och profetens beskrivning av hycklare är att dom oftast är personer som ogillar att dyrka Gud och undviker det till varje pris.

”Hycklarna tror sig överlista Gud, men det är Han som överlistar dem. Och när de reser sig för att be, reser de sig i sakta” [4:142]

Så ifall Umar ogillade att be och önskade att göra annat med sin tid, varför skulle han tvinga sig själv att stå upp långa timmar av natten för att be Taraweeh? Varför skulle han komma på Taraweeh som skulle vara ett så stort besvär och irritation för honom?

”Hycklarna, männen såväl som kvinnorna, är alla skurna ur samma stycke. De anbefaller det som är orätt och förbjuder det som är rätt
[Koranens budskap: 9:67]

Nu är frågan, är det rätt eller fel att uppmuntra folk att be extra under Ramadan? Anbefaller Umar det som är orätt genom att uppmuntra folk att be mera?

قال النبي: أثقل الصلاة على المنافقين صلاة العشاء وصلاة الفجر ولو يعلمون ما فيهما لأتوهما ولو حبوا

[Abu Hurayrah återberättar: Profeten صلى الله عليه وسلم sa: ”Den svåraste bönen för hycklare är Isha och Fajr bönen. Om de visste dygden av dessa böner skulle de krypa för att ta sig till dom.” (Sahih al-Bukhari)]

I den ovanstående hadithen ser vi två böner som är extra jobbiga för hycklare jämfört med de böner; Isha och Fajr. Hur kommer det här sig? Eftersom den första är på kvällen efter en lång hård dag på jobbet och den andra är tidigt på morgonen när folk är trötta, detta är anledningen till att hycklare skipar dessa böner.

Trots detta så är bönen som Umar upprätthöll efter Isha, Borde inte en hycklare vila skipa dessa långa nattböner för att vila hemma? Faktumet är att Umar mördades medan han bad Fajr bönen.

Från det vi har läst ovanför kan vi komma fram till att det inte är ett logiskt argument att Umar ibn al-Khattab var en ond hycklare som önskade att förvränga religionen.

Del 2: Taraweeh bönens ursprung

Det som vi ska diskutera nu är folkets tillstånd innan Umar styrde. Vad sa profeten om att be extra under nätterna?

عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ، قَالَ كَانَ رَسُولُ ه اللَِّ صلى الله عليه وسلم يُرَ غبُ فِي قِيَامِ رَمَضَانَ مِنْ غَيْرِ أَنْ يَأْمُرَهُمْ بِعَزِيمَةٍ ثُ ه م يَقُولُ مَنْ قَامَ رَمَضَانَ إِيمَانًا وَاحْتِسَابًا غُفِرَ لَهُ مَا تَقَ ه دمَ مِنْ ذَنْبِهِ

[Abu Hurayrah återberättar: Allahs budbärare brukade säga till oss att be extra under kvällarna i Ramadan men han sa inte till oss att be som om det vore en plikt. Han brukade säga: ”Den som spenderar nätterna under Ramadan i dyrkan, för att söka Guds belöning, hans tidigare synder kommer bli förlåtna.” (Sahih Muslim)]

عن عبد الرحمن بن عوف أن النبي صلى الله عليه وسلم قال : إن الله عز وجل فرض صيام رمضان ، وسننت قيامه ، فمن صامه وقامه إيمانا واحتسابا ، خرج من ذنوبه كيوم ولدته أمه

[Abdul-Rahman bin Awf återberättar: Profeten sa: ”Gud den nåderike har gjort Ramadans fasta obligatoriskt medan jag har gjort det min tradition att stanna uppe kvällarna för att be. Den som fastar och ber under nätterna i sökan av Guds belöning, hans synder kommer att släppa honom precis som när hans mamma släppte honom vid födseln.” (Musnad Ahmed)]

Från dom två haditherna lär vi oss att:

A. Profeten uppmuntrade folk att be under nätterna i Ramadan.
B. Profeten gjorde aldrig taraweeh obligatoriskt.
C. Han förklarade dess stora belöning till folk.

Nu är det bevisat att folk bad under nätterna i moskén och i hemmet i hopp om Allahs belöning, Nästa fråga är; bads bönen i kongregation eller individuellt?

عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ ه اللَُّ عَنْهَا قَالَتْ: كَانَ النهاسُ يُصَلُّونَ فِي مَسْجِدِ رَسُولِ ه اللَِّ صَلهى ه اللَُّ عَلَيْهِ وَسَلهمَ فِي رَمَضَانَ بِاللهيْلِ أَوْزَاعًا يَكُونُ مَعَ ال ه رجُلِ الشَيْءُ مِنَ الْقُرْآنِ فَيَكُونُ مَعَهُ النهفْرُ الْخَمْسَةُ أَوِ ال ستهةُ وَأَقَلُّ مِ نْ ذَلِكَ وَأَكْثَرُ , يُصَلُّونَ بِصَلَاتِهِ , قَالَتْ: فَأمََرَنِي رَسُولُ ه اللَِّ صَ ه لى ه اللَُّ عَلَيْهِ وَسَلهمَ لَيْلَةً مِنْ ذَاكَ أَنْ أَنْصِبَ لَهُ حَصِيرًا عَلَى بَابِ حُجْرَتِي , فَفَعَلْتُ , فَخَرَجَ رَسُولُ ه اللَِّ صَلهى ه اللَُّ عَلَيْهِ وَسَلهمَ بَعْدَ أَنْ صَلهى الْعِشَاءَ الْْخِرَةَ فَاجْتَمَعَ إِلَيْهِ مَنْ فِي الْمَ سْجِدِ فَصَلهى بِهِمْ رَ سُولُ ه اللَِّ صَلهى ه اللَُّ عَلَيْهِ وَسَلهمَ لَيْلًا طَوِيلًا

[Aisha berättar: Under ramadan brukade folk be på kvällarna inuti profetens moské. De brukade vara i små grupper på fem till sex personer ledda av någon som hade memorerat hela koranen. Under en av dessa kvällarna så bad profeten mig att förbereda en bönematta utanför mitt rum, efter att han hade bet isha så gick han till moskén. När han anlände till moskén samlades folk runt honom och han ledde dom i en lång bön under kvällen. (Nayl-ul-Awtar)]

عَنْ أَبِي ذَ ر ، قَالَ : صُمْنَا مَعَ رَسُولِ ه اللَِّ صَلهى ه اللَُّ عَلَيْهِ وَسَلهمَ رَمَضَانَ ، فَلَمْ يَقُمْ بِنَا شَ يئًا مِنَ ال ه شهْرِ حَتهى بَقِيَ سَبْعٌ ، فَقَامَ بِنَا حَتهى ذَهَبَ ثُلُثُ اللهيْلِ ، فَلَ ه ما كَانَتِ ال ه سادِسَةُ لَمْ يَقُمْ بِنَا ، فَلَ ه ما كَانَتِ الْخَامِسَةُ قَامَ بِنَا حَتهى ذَهَبَ شَطْرُ اللهيْلِ ، فَقُلْتُ : يَا رَسُولَ ه اللَِّ ، لَوْ نَفهلْتَنَا قِيَامَ هَذِهِ اللهيْلَةِ ، قَالَ : فَقَالَ : إِ ه ن ال ه رجُلَ إِذَا صَلهى مَعَ الِْْمَامِ حَتهى يَنْصَرِفَ حُسِبَ لَه قِيَامُ لَيْلَةٍّ ، قَالَ : فَلَ ه ما كَانَتِ ال ه رابِعَةُ لَمْ يَقُمْ ، فَلَ ه ما كَانَتِ الثهالِثَةُ جَمَعَ أَهْلَهُ وَنِسَاءَهُ وَالنهاسَ ، فَقَامَ بِنَا حَتهى خَشِينَا أَنْ يَفُوتَنَا الْفَلََحُ ، قَالَ : قُلْتُ : وَمَا الْفَلََحُ ؟ قَالَ : السُّحُورُ ، ثُ ه م لَمْ يَقُمْ بِقِيهةَ ال ه شهْرِ

[Abu Dharr återberättar: Vi fastade med Allahs profet och han ledde oss inte i natt bön (i.e Qiyam) tills det var sju dagar kvar av månaden, då ledde han oss i bön tills en tredjedel av natten hade passerat. När det var sex dagar kvar av månaden så ledde han inte oss i bön. När det var fem dagar kvar av månaden, då ledde han oss i bön tills halva natten hade passerat. Vid det här laget hade jag frågat: ”O Allahs sändebud, varför ledder du oss inte under den resterande delen av kvällen?” Han svarade med: ”Oroa dig inte, ifall en ber tills ledaren av bönen lämnar så räknas det som om han har spenderat hela kvällen i dyrkan.” Sen när det var fyra dagar kvar av månaden så ledde han inte oss nattbönen. När det var tre dagar kvar av månaden skickade han sin dotter och kvinnorna för att samla folk för att be, och han ledde oss i bönen tills att vi fruktade att vi skulle missa ”al-Falah” Han ledde oss inte i bön för dom resterande dagarna av månaden.” Dawud (en av återberättarna) frågade: ”Vad är al-Falah?” jag svarade: ”Det är tiden för Suhur.” (Sunan al-Tirmidhi)]

Från dom två haditherna lär vi oss att:

A. Profeten ledde dom i långa nattböner under Ramadan.
B. Profeten ledde dom i nattbön flera gånger under den sista tredjedelen av Ramadan.

Att en imam leder folk i Qiyam bönen är inte innovation men varför bad profeten صلى الله عليه وسلم bönen ibland och ibland inte?

عن عائشة – رضي الله عنها – : أن رسول الله – صلى الله عليه وسلم – صلى في المسجد ذات ليلة فصلى بصلاته ناس ، ثم صلى من القابلة فكثر الناس ، ثم اجتمعوا من الليلة الثالثة أو الرابعة ، فلم يخرج إليهم رسول الله – صلى الله عليه وسلم – فلما أصبح قال : ” قد رأيت الذي صنعتم ، فلم يمنعني من الخروج إليكم إلا أني خشيت أن تفرض عليكم . قال : وذلك في رمضان

[Aisha återberättar: Profeten bad i moskén en natt samtidigt som några bad bakom honom. Dagen efter så bad han igen på natten samtidigt som folk som bad bakom honom hade ökat i antal. Men på tredje och fjärde natten hade folk samlats för att be bakom profeten men han dök aldrig upp till på morgonen därpå, då han sa till dom: ”Jag ser vad ni gör och det enda som hindrade mig från att komma ut var att jag fruktade att folk skulle uppfatta bönen som obligatorisk.” och det här var under Ramadan. (Sunan al-Nasai, al-Kubra)]

Från den ovanstående hadithen lär vi oss att

A. Profeten صلى الله عليه وسلم älskade att be taraweeh i kongregation tillsammans med hans följeslagare, men han fruktade att bönen skulle anses vara obligatorisk av så han undvek den.

För att ta reda på folkets tillstånd angående dessa nattböner så citerar vi Shihab-ul-Din al-Zuhri.

قال ابن شهاب فتوفي رسول الله صلى الله عليه وسلم والأمر على ذلك ثم كان الأمر على ذلك في خلَفة أبي بكر وصدرا من خلَفة عمر بن الخطاب

[Al-Zuhri sade: Efter att profetens صلى الله عليه وسلم bortgång så var folket i samma tillstånd under Abu Bakr och i början av Umar ibn al-Khattabs styre. (Muwatta Malik)]

Alltså var folk i samma tillstånd vissa bad individuellt medan andra bad i små grupper fram tills Umar organiserade dom i moskén. Med det här sagt så fortsätter vi till den viktigaste återberättelsen som får de vilseledda att triggas.

عن عبد الرحمن بن عبد القاري أنه قال خرجت مع عمر بن الخطاب رضي الله عنه ليلة في رمضان إلى المسجد فإذا الناس أوزاع متفرقون يصلي الرجل لنفسه ويصلي الرجل فيصلي بصلَته الرهط فقال عمر إني أرى لو جمعت هؤلاء على قارئ واحد لكان أمثل ثم عزم فجمعهم على أبي بن كعب ثم خرجت معه ليلة أخرى والناس يصلون بصلَة قارئهم قال عمر نعم البدعة هذه والتي ينامون عنها أفضل من التي يقومون يريد آخر الليل وكان الناس يقومون أوله

[Ibn Abdul-Qari sade: Jag och Umar bin al-Khattab gick tillsammans till moskén under en av nätterna i Ramadan. När vi klev in i moskén så såg vi att folk var splittrade, några bad ensamma medans andra bad i små grupper, Umar sade: ”Ifall vi enar dessa under en recitatör så vore det bäst.” Efter att han sa detta så samlande han folket bakom Ubay bin Ka’b. Nästa natt så gick jag ut till moskén med Umar medan folk bad bakom Ubay så Umar sade: ”Vilken välsignad innovation detta är. Men de som sover nu har gjort det bättre än de som är uppe.” Han menar de som har stannat uppe i slutet av natten istället för de som har stannat uppe i början av natten. (Sahih Bukhari)]

Från detta lär vi oss:

A. Folk fortsatte be på kvällarna i Ramadan individuellt eller i grupper, precis som profeten Mohammed صلى الله عليه وسلم lämnade dom.
B. Kalifen Umar bestämde sig för att organisera Muslimerna bakom en Imam i Taraweeh.
C. Ubay Bin Ka’b var den bästa koran recitatören på den tiden.
D. Umar var nöjd med beslutet och tyckte att det var bättre än att be individuellt eller i grupper.
E. Att be den sista delen av natten är bättre än att be den första delen av natten enligt Umar.
F. Folk var fria att be nattbönen i kongregation eller individuellt.

Problemet som uppstår när folk läser uttrycket ”Vilken välsignad innovation detta är” de tror att Umar har syndat genom att skapa innovationer i religionen. Men sanningen är att Umar aldrig hittat på något nytt i religionen, vilken är tydligt ifall man läser bevisen ovanför.

Det är eftersom ordet ”Bid’ah” kan användas i en lingvistisk form eller i dess tekniska akademiska form. Ett exempel är ordet Sahabi (kompanjon), i dess lingvistiska form betyder det ”En person som följer med på en resa eller en person som spenderar mycket tid med dig”. Medan dess akademiska mening betyder det: ”Någon som såg Profeten صلى الله عليه وسلم, omfamnade islam och dog på detta.” Det är en stor skillnad på orders betydelse, beroende på hur det användes.

Ett till exempel är ordet Hadith (återberättelse), i dess lingvistiska form betyder det att du åtterberättar en berättelse om vad som helt. Medan dess akademiska mening är: ”ord, handling eller godkännanden av profeten صلى الله عليه وسلم.

Samma sak gäller ordet Bid’ah (innovation), i dess lingvistiska mening betyder det ändring varse den är god eller ond, som exempel att Koranen trycks på papper istället för djurskinn som folk gjorde förr. Det gör koranen mer tillgänglig och bevarar den längre utan att den ändrar koranens natur, text eller status. Medan dess akademiska form refereras som ”Ihdaath” eller ”Lägga till nya religiösa läror utan bevis eller att subtrahera från de religiösa principerna utan ursäkt.”

När Umar använde order så menades det i dess lingvistiska mening Vilken  välsignad ändring” eller ”En ändring för det bättre” inte att han lägger till något nått i religionen eller ändrar traditionen för nattbönen som etablerades tidigare av profeten صلى الله عليه وسلم. Dessutom så hyllas Umar för vara den som återupplivade denna välsignade tradition efter att profetskapet tog slut och det inte längre fanns en chans att handlingen skulle bli obligatorisk eftersom uppenbarelserna hade tagit slut (Vilket var anledning till att Budbäraren صلى الله عليه وسلم aldrig gjorde det regelbundet).

Utifrån återberättelsen så verkar det som om Umar tror att det ger mer belöning att sova efter Isha och vakna upp för att be nattbönen innan Fajr. Däremot så tog muslimerna den säkra vägen eftersom det inte fanns några väckarklockor på den tiden som väckte folk innan bönetroppet för Fajr, på grund av detta så blev det populärt att be Taraweeh vid den här tiden.

Del 3: Vad tyckte Ali Ibn Abu Talib om taraweeh bönen?

Avslutningsvis, vad kan man läsa om Ali Ibn Abu Talibs åsikt angående Taraweeh bönen?

حَ ه دثَنِي مُحَ ه مدُ بْنُ الْحَارِثِ الْخَ ه رازُ ، قَالَ : ثنا سِنَانُ بْنُ حَاتِمٍّ ، قثنا جَعْفَرُ بْنُ سُلَيْمَانَ ، قثنا حُ بَابٌ الْقُطَعِيُّ ، عَنْ أَبِي إِسْحَاقَ الْهَمْدَانِ ي ، قَالَ : خَرَجَ عَلِيُّ بْنُ أَبِي طَالِبٍّ عَلَيْهِ ال ه سلَمُ فِي أَ ه و لِ لَيْلَةٍّ مِنْ شَهْرِ رَمَضَانَ وَالْقَنَادِيلُ تُزْهِرُ ، وَكِتَابُ ه اللَِّ يُتْلَى فِي الْمَسَاجِدِ ، فَقَالَ : نَ ه ورَ ه اللَُّ لَكَ يَا عُمَرُ ابْنَ الْخَ ه طابِ فِي قَبْرِكَ ، كَمَا نَ ه ورْتَ مَسَاجِدَ ه اللَِّ بِالْقُرْآنِ

[Muhammad bin al-Harith al-Kharraz sa till mig: Sinan bin Hatim berätta till oss: Ja’far bin Sulayman berättade till oss: Hubab al-Quta’i berättade till oss: Från abi Ishaq al-Hamadani sade: Ali Ibn Abu talik gick ut den första natten av Ramadan medan lyktorna lyste och Guds bok reciterades i moskéerna (under Taraweeh). Ali åkallade: ”Må Allah fylla din grav med ljus Å Umar ibn Al-Khattab så som du har lyst upp Guds hus med Qur’an.” (Fada’il-Ramadan li Ibn abi al-Duniya)]

حَ ه دثَنَا ابْنُ مَخْلَدٍّ قَالَ : حَ ه دثَنَا أَبُو الْعَبهاسِ مُحَ ه مدُ بْنُ عَبْدِ ال ه رحْمَنِ بْنِ يُونُسَ ال ه س ه راجُ قَالَ : حَ ه دثَنَا عَبْدُ ه اللَِّ بْنُ مُحَ ه مدٍّ يَعْنِي ابْنَ رَبِيعَةَ قَالَ : حَ ه دثَنَا خَالِدُ بْنُ عَبْدِ ه اللَِّ الْوَاسِطِيُّ , عَنْ حُصَيْنِ بْنِ عَ بدِ ال ه رحْمَنِ , عَنْ أَبِي عَبْدِ ال ه رحْمَنِ السُّلَمِ ي قَالَ : أَ ه منَا عَلِيُّ بْنُ أَبِي طَالِبٍّ رَضِيَ ه اللَُّ عَنْهُ فِي قِيَامِ شَهْرِ رَمَضَانَ قَالَ : وَمَ ه ر بِبَعْضِ مَسَاجِدِ أَهْلِ الْكُ وفَةِ , وَهُمْ يُصَلُّونَ الْقِيَامَ فَقَالَ : نَ ه ورَ ه اللَُّ قَبْرَكَ يَا ابْنَ الْخَ ه طابِ كَمَا نَ ه ورْتَ مَسَاجِدَنَا

[Det berättades till oss av Ibn Makhlad: abu al-Abbas Muhammad bin Abdul-Rahman bin Yunus al-Sarraj berättade till oss: Abdullah bin Muhammad ibn Rabi’ah berättade till oss: Khalid bin Abdullah al-wasiti berättade till oss: Från Hosayn bin Abdul-Rahman från Abi Abdul-Rahman al-Sulami som sade: We leddes i bön i en av Kufahs moskéer av Ali Ibn Abu Talib under nattbönen under Ramadan. När Ali passerade några moskéer som tillhörde folket av Kufah medans de utförde deras nattbön sade han: ”Må Allah fylla din grav med ljus Å Umar ibn Al-Khattab så som du har lyst upp våra moskéer.” (Shari’ah lil-Anjurri)]

حَ ه دثَنَا مُحَ ه مدُ بْنُ أَبِي الْحَارِثِ , بِبَابِ ال ه شامِ قَالَ: حَ ه دثَنَا عُبَيْدُ بْنُ إِسْحَاقَ قَالَ: حَ ه دثَنَا سَ يفُ بْنُ عُمَرَ قَالَ: حَ ه دثَنِي سَعْدُ بْنُ طَرِيفٍّ , عَنِ الْأَصْبَغِ بْنِ نُبَاتَةَ قَالَ: قَالَ عَلِيُّ رَضِيَ ه اللَُّ عَنْهُ: ” لَأَنَا حَ ه رضْتُ عُمَرَ رَحِمَهُ ه اللَُّ , وَرَضِيَ ه اللَُّ عَنْهُ عَلَى قِيَامِ شَهْرِ رَمَضَانَ , أَخْبَرْتُهُ أَ ه ن فَوْقَ ال ه سمَاءِ ال ه سابِعَةِ حَظِيرَةً؛ يُقَالُ لَهَا: حَظِ يرَةُ الْقُدُسِ , فِيهَا قَوْمٌ يُقَالُ لَهُمُ: الرُّوحُ , فَإِذَا جَاءَتْ لَيْلَةُ الْقَدْرِ اسْتَأْذَنُوا رَبههُمْ عَ ه ز وَجَ ه ل فِي النُّزُولِ إِلَى الدُّنْيَا , فَلََ يَمُرُّونَ بِأحََدٍّ يُصَلِ ي , أَوْ يَسْتَقْبِلُونَهُ فِي طَرِيقٍّ إِ ه لا أَصَابَهُ مِ نْ ذَلِكَ بَرَكَةٌ قَالَ: فَقَالَ عُمَرُ رَضِيَ ه اللَُّ عَنْهُ: إِذَنْ , وَ ه اللَِّ يَا أَبَا الْحَسَنِ , نَعْرِضُ النهاسَ لِلْ برَكَةِ , فَأمََرَهُمْ بِالْقِيَامِ

[Muhammad bin abi Harith sade till oss i Bab-ul-Sham: Abaydullah bin Ishaq sade till oss: Sayf bin Umar sade till oss: Sa’d bin Tarif sade till oss: Från al-Asbagh bin Nubatah: Ali Ibn Abu talik sade: ”Jag pushade Umar må Allah vara barmhärtig mot honom att uppmuntra nattbönen under månaden av Ramadan, Jag sa till honom att ovanför de sju himlarna finns det en trädgård som heter al-Quds och dess folkning är ”spirits”: När natten av Qadr infaller så ber de om tillåtelse från deras herre att sjunka ner till denna värd. Varje gång de passerar en person får han välsignelse.” Umar svarade: ”Ifall det är så, Å Abu al-Hussain, låt oss då visa folket dessa välsignelser.” Han sade sedan till dom att be på natten. (Al-Ibanah Ibn Battah)]

Må Allah belöna de som etablerar Taraweeh!

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


fyra × 2 =